betänkande med förslag till lag om förbud i vissa fall mot affärsannonser m. m. Förslaget tillkom med anledning av vid riksdagarna 1931 och 1939 väckta motioner; vid båda tillfällena föranledde motionerna skrivelse från riksdagen till Kungl. Maj:t med anhållan om utredning.
Även frågan om åtgärder för reglering av sand- och grustäkter har upprepade gånger bragts under riksdagens prövning. Sedan motioner i ämnet vid 1944 och 1945 års riksdagar avvisats, har 1947 års riksdag efter förnyad motion i skrivelse (nr 484) till Kungl. Maj:t hemställt om utredning av frågan.
Redan tidigare, nämligen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 mars 1944, hade riksantikvarieämbetet gjort en framställning i samma syfte. Kungl. Maj:t har genom beslut den 18 juli 1947 uppdragit åt naturskyddsutredningen att taga spörsmålet under övervägande vid fullgörande av dess uppdrag.
I detta sammanhang må nämnas, att Kungl. Maj:t den 10 juli 1917 på
framställning av Svenska naturskyddsföreningen uppdrog åt sedermera
professorn Henrik Munthe att verkställa utredning rörande generellt
naturskydd för s. k. rankar, grottor, jättegrytor och stora flyttblock samt
eventuellt härmed jämförliga geologiska naturföremål och områden. Den
10 maj 1920 överlämnade Munthe till Kungl. Maj:t skrivelse med förslag
till lag angående skydd för vissa geologiska naturminnesmärken.[1] Enligt
förslaget skulle generella skyddsbestämmelser gälla beträffande
strandgrottor, strandnischer, klyftor, klyftgrottor, raukar, pseudoraukar, jättegrytor,
jätteblock och klintar under förutsättning att dessa naturminnesmärken
uppfyllde vissa minimimått. Bestämmelserna inneburo att det, frånsett
vissa dispensmöjligheter, vore förbjudet att undanskymma, begagna, skada
eller förstöra sådana naturminnesmärken. Förslaget har icke föranlett
lagstiftningsåtgärd.
Slutligen må nämnas en del till naturskyddsutredningen inkomna
skrivelser.
Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté har till utredningen överlämnat en skrivelse den 17 maj 1946 från professorn H. N. Pallin med hemställan om åtgärder för att skydda naturparkerna i fjällområdena från ovidkommande flygtrafik.
Hallands naturskyddsförening anför i skrivelse den 10 december 1946 att ett av de viktigaste önskemålen vore, att fridlysta områden och
- ↑ Jfr Henrik Munthe: Strandgrottor och närstående geologiska fenomen i Sverige (1920)
Sveriges raukar jämte exempel å pseudoraukar (1921)