Hoppa till innehållet

Sida:SOU 1962 36.djvu/108

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

106

avsättande av ett antal större fritidsområden (Svartedalen, Risveden, Härskogen, Sandsjöbacka, Bergsjöområdet och Delsjöområdet), vilka främst har karaktären av strövområden och som på lång sikt bör bevaras från all exploatering. Eventuellt kommer styrelsen för regionplaneförbundet att senare begära att nämnda områden skall fridlysas såsom naturparker.

Planläggning i större sammanhang berörande ett flertal kommuner bedrives även i andra former än den regionplaneinstitutet anvisar. Av största intresse är därvid de strandutredningar, som på senare år igångsatts inom flera län. Exempel på en sådan utredning är den nyligen framlagda Strandutredningen för Hallands län med tillhörande förslag till markdisposition för fritidsbebyggelsen inom länets strandområden. Strandplaneringen kommer att närmare behandlas nedan i kap 6 (sid 126). Omfattande länsutredningar har även påbörjats under de senaste åren. Även om dessa i allmänhet har andra primära syften än att behandla fritidsfrågorna kan de dock på lång sikt komma att bli av väsentlig betydelse för naturvården. Inom Kopparbergs län pågår en allomfattande länsplanering, där naturvårdsfrågorna tillmätts avsevärd vikt. Speciellt har man ingående behandlat frågan om den lämpligaste hushållningen med länets fjällvärld, som av flera orsaker kommit i farozonen vid en allt intensivare exploatering.

De upprättade generalplanerna, innehållande större grönområden, har icke i något uppgivet fall förts fram till fastställelse. Planerna har sålunda icke erhållit rättsverkningar med avseende på grönområdenas säkerställande. De flesta län redovisar antagna generalplaner eller generalplaneförslag med innehåll som efterfrågats av utredningen. De grönområden som redovisas i dessa planer har dock i många fall icke tillkommit efter överväganden av behovet av fritidsområden utan huvudintresset vid planeringen har varit permanentbebyggelsens lokalisering och omfattning, kommunikationsledernas sträckning etc. Representativt för detta förhållande är ett uttalande av länsstyrelsen i Uppsala län, som anfört att markeringen som grönområden inom generalplanerna närmast har inneburit att områdena av olika anledningar inte hör bebyggas. Det är inte alltid som de är särskilt lämpade för friluftsliv. — I andra fall åter, speciellt när planläggningen verkställts inom landskommuner med attraktiva strandområden, har planen haft till väsentlig uppgift att reglera fritidsbebyggelsen, varvid naturligen behovet av marker för friluftsliv kommit i förgrunden. Planer av detta slag redovisas framför allt från Stockholms och Göteborgs och Bohus län.

En omfattande generalplanering pågår för närvarande över hela landet. Helt naturligt koncentreras denna planläggning i första hand till de stora tätortsregionerna men även landskommuner utanför dessa börjar visa ett aktivt intresse för översiktlig planering.

Exempel på enklare kommunal planering har även lämnats till utred-