110
beroende därav). Sättet att färdas förtjänar därför stort beaktande då det gäller att avgöra vilka områden som skall göras mer tillgängliga för allmänheten.
Allmänt sett bör det finnas både sådana områden för vilkas utnyttjande färdsättet är valfritt och sådana områden i vilka huvudsakligen endast ett färdsätt är möjligt.
I Norrbottens län finns sex nationalparker, ett flertal naturminnen och ett stort antal domänreservat. Dessa objekt är huvudsakligen lokaliserade så att de saknar betydelse som lokala fritidsområden för tätorterna i länets kustbygd medan säkerligen flera domänreservat bör kunna få betydelse för tätorterna i länets malmfält och inland. Sin stora betydelse som fritidsområde bör de aktuella objekten kunna få som miljöbetingade fritidsområden.
Sättet för att göra dessa områden tillgängliga är inte bara en fråga om att iordningställa tekniska detaljer på marken, vägar, broar, P-platser, vandringsleder, övernattningsmöjligheter o likn. Det är även och kanske främst en fråga om att presentera områdena för allmänheten, att tala om att de existerar och vad besökaren kan vänta inom området och därigenom skapa behov av att besöka dem. För nationalparkernas del har en sådan presentation kommit i bokhandeln under 1960, 50 år efter det de första områdena avsattes till nationalpark.
Mot bakgrund av vad ovan anförts om kraven på de miljöbetingade områdena dvs rik variation och beaktande av färdsätten för områdenas utnyttjande har nationalparkerna i Norrbottens län bedömts vara tillgängliga för allmänheten i fullt tillräcklig omfattning.
Länsstyrelsen i Uppsala län framhåller, att av de nuvarande naturminnesområdena i länet icke något är lämpat för ett intensivare utnyttjande som fritidsområde. Några är ömtåliga fågellokaler eller vetenskapliga reservat av det slag att allt utnyttjande av dem för friluftsliv är och bör vara förbjudet. Ett par av de avstängda reservaten skulle dock möjligen i begränsad utsträckning kunna öppnas för allmänheten. Från en del något mindre ömtåliga reservat har allmänheten icke utestängts, men de är både för små och ur andra synpunkter olämpliga för ett intensivare friluftsliv. — Däremot är det troligt, att några planerade naturminnen kommer att få den storlek och oömhet, att de även kan fylla en funktion som fritidsområden, närmast av typen strövområden eller vackra utflyktsmål.
Länsstyrelserna i Gotlands, Skaraborgs och Jämtlands län uttalar, att de ifrågavarande objekten redan nu är i tillräcklig grad tillgängliga för allmänheten och att behov av ändrad målsättning ej föreligger.
Länsstyrelsen i Kristianstads län åter anser att åtgärder bör vidtagas för att öka de ifrågavarande områdenas tillgänglighet, bl a genom att ägare av mark ålägges att anordna öppningar i stängsel.
Naturskyddslagstiftningen har alltsedan sin tillkomst haft klart uttalade
vetenskapliga och allmänkulturella syften. Det är därför av stort intresse
att söka göra en bedömning av det vetenskapliga värdet av det nuvarande
