140
disponerar mer än 50 miljoner semesterdagar mot att samma grupp personer disponerade omkring 15 miljoner semesterdagar vid mitten av 1930-talet.
Därtill kommer den tid, som i mera fria former står till förfogande för företagare — särskilt den stora gruppen jordbrukare — pensionärer, personer inom fria yrken m fl — tillsammans över 2 miljoner vuxna personer.
Vissa nya ledighetsdagar (t ex 1 maj, fria sommarlördagar) har tillkommit. Medan man år 1930 kunde räkna med att en anställd genomsnittligt hade 70 fridagar per år, har antalet nu stigit till omkring 100. Det förtjänar också att nämnas, att rätt stora grupper har kortare arbetstid än genomsnittet. Det gäller exempelvis underjordsarbetare, treskiftsarbetare i kontinuerlig drift, vissa tjänstemän etc.
Inom en nära överskådlig framtid torde de flesta människor i landet vara lediga en dag av tre.
Som jämförelse utifrån kan nämnas, att i Förenta Staterna har den genomsnittliga arbetstiden under perioden 1850—1950 minskat till ungefär hälften, från 72 timmar per vecka till 38.
B. Fritidens användning
Fritiden används givetvis på en mängd olika sätt. Det ligger i själva begreppets natur: »fri» är den tid som man själv bestämmer över. Människorna är olika, lever under skiftande förhållanden och har olika önskningar om den tid, som de disponerar.
Trots dessa allmänna reservationer kan man finna vissa huvudgrupper av fritidssysselsättningar, som ökat snabbt under de senaste årtiondena. De har blivit möjliga genom att man dels fått mer fritid, dels kunnat kosta på sig mer under fritiden.
Främst användes fritiden naturligtvis till avkoppling och för att tillgodose alla slags intressen. Dagspress, veckotidningar, film, radio och, icke minst under de senaste åren, television spelar en allt större roll. Upplagorna för dagstidningar, veckotidningar och nyutgivna böcker, särskilt i billigare upplagor, stiger mäktigt i höjden, och bibliotekens utlåningssiffror har fördubblats på 30 år.
Idrott och friluftsliv har blivit en folkrörelse under det senaste halvseklet med en alltmer varierad mängd av idrottsgrenar och olika former för friluftsliv. Allt flera människor kan ägna sig åt motorsport, sportfiske, orientering, camping, segling, tennis, golf, skytte, ridning för att bara nämna några exempel. Många vinter- och sommaridrotter har blivit fritidsintressen också för de icke utövande genom publika arrangemang. Det aktiva utövandet även av personer, som icke blir stjärnor, visar
