en ökning, exemplifierat bl a i korporationsidrottens framväxt efter kriget. Allt flera skaffar sig också en frilufts- och naturkontakt genom användande av sommarställen och sportstugor och med motorbåtar och bilar, som underlättar förbindelsen med den landsbygd, som inte längre är hemvist men där man alltjämt har intresset kvar. År 1959 beräknades antalet sommarstugor i landet uppgå till omkring 200 000 och ca 10 000 beräknades tillkomma varje år.
En allt vanligare fritidsanvändning blir då också arbete i eget hem och på egen tomt, även mer avlägset belägna sportstugetomter.
Motorismen har fått en utomordentligt snabb ökning under de senaste årtiondena och alldeles särskilt efter andra världskrigets slut. År 1930 var antalet personbilar i Sverige omkring 100 000, 1954 var det 530 000, år 1962 beräknas antalet bli 1,3 miljoner och 1970 2 miljoner. Därtill kommer motorcyklar och mopeder till ett antal av mer än 500 000. — Sannolikt används bilar och motorcyklar till mer än 50 % av tiden för fritidsresor.
Motorismen har betytt, att den gamla lokala geografiska isoleringen i landet har brutits, och att man tack vare bil och motorcykel rör sig inom en väsentligt vidare räjong än förr. Det finns en icke obetydlig pendeltrafik mellan tätort och landsbygd eller mellan förstad och centrala stadskärnor, varigenom många människor kunnat bo kvar i en mera ursprunglig miljö trots arbetet i utpräglad stadsmiljö. Och naturligtvis har det förändrat fritidsvanorna i hög grad. Inte minst har det underlättat en fritid med friluftsaspekt.
En stor del av fritiden används av en mycket stor grupp människor också för fritidsstudier över ett mycket vitt och varierat register och för hobbies av olika slag. Där ingår exempelvis musik i olika former, fotografering, bridge etc och inte minst — som redan nämnts — hobbies med anknytning till naturupplevelser och friluftsliv.
C. Fritidens ekonomi
Ett försök att utreda hur mycket pengar svenska folket årligen lägger ner på sin fritida konsumtion, d v s på varor och tjänster som är avsedda att ge innehåll och värde åt tillvaron utanför arbetet, har gjorts i Ekonomisk Revy, häfte 1, 1961, av Nils Kjellström.
Där påpekas inledningsvis den tendens, som kan påvisas under senare år, att man kan köpa sig ytterligare fritid genom arbetsbesparande maskiner av olika slag. En svensk sociolog har genom tidsstudier visat, att ett hushåll, som använder industriellt beredda livsmedel i stället för råvaror, sparar 42 % av den totala matlagningstiden eller 210 timmar av sammanlagt 500 matlagningstimmar per är. I ett hushåll, där man begagnar helautomatisk tvättmaskin i stället för att tvätta för hand, sparar man
