142
20 % av den totala tvättiden eller 121 av sammanlagt 419 tvättimmar per år. Liknande siffror kan naturligtvis erhållas från andra områden, diskmaskiner, dammsugare etc. Det kan sålunda vara av intresse att konstatera, att en betydande effekt på fritidstillväxten har inte bara lagstiftningsåtgärderna och arbetsavtalen utan också de högförädlade konsumtionsvarorna och de arbetsbesparande kapitalvarorna.
Vid en beräkning av fritidskonsumtionen står man alltid inför svårigheten att avgränsa den från den övriga dagliga konsumtionen, livsmedel, bostad, beklädnad, transporter etc. Vanligen sätter man då upp en sista huvudgrupp med etiketten rekreation, dit man för det, som inte ingick i de andra mer »existensviktiga» grupperna, och hänför till denna sista grupp sportartiklar, leksaker, böcker, tidningar, biograf- och teaterbesök, offentliga nöjen, kameror, resor etc. Om man på det sättet uppställer ett särskilt rekreationskonto för hela Sverige, skulle det år 1939 röra sig om ungefär 645 miljoner kronor men 1958 om 1 895 miljoner kronor eller i runt tal en tredubbling, vilket med hänsyn till den allmänna prisfördyringen inte verkar så märkligt.
I verkligheten finns det emellertid på hela konsumtionsfältet knappast någon vara eller tjänst, som inte har en viss fritids- eller rekreationsandel. Särskilt gäller detta på sådana stora områden som transporter, där summan av fritidsresor alltid blir stor i förhållande till resor till eller från arbetet eller i arbetet. Ett försök till inventering av hela konsumtionen för fritiden har gjorts i den nämnda artikeln, och där slutar fritidsutgifterna på en summa av 4 780 miljoner kronor för 1958 eller två och en halv gånger det belopp, som hade redovisats som särskilt rekreationskonto.
På annat sätt framräknade siffror visar, att man år 1935 kunde räkna med att omkring 11 % av den privata konsumtionen gick till resor och rekreation men 20 år senare, år 1955, hela 16 %. Siffran är säkerligen stigande.
D. Semestern och dess användning
Semestern har en särskild plats när det gäller fritiden. Det moderna samhället med sitt mångförgrenade arbetsliv och högt uppdrivna arbetstakt ställer stora krav på människorna. Arbetsinsatsen har visserligen blivit mer begränsad tidsmässigt och bättre betald men samtidigt pressar den hårdare den enskilda människan. Detta medför uttröttning och behov av rekreation och miljöbyte. Det är därför naturligt, att parallellt med maskinteknikens och rationaliseringens utveckling inom arbetslivet har följt en förändring av semester och semestervanor.
Semesterns värde är naturligtvis främst beroende på dess användning.
