350
39 §.
Denna § har avfattats efter mönster av 29 § naturskyddslagen. I strandlagen behandlas den fråga som beröres i första stycket i 6 §.
Beträffande första stycket i förevarande § anmärkes att överenskommelse om inlösen av fastighet eller del därav bör ske i form av köpeavtal. Gäller detta del av fastighet bör därefter avstyckning begäras. Enbart ett beslut av länsstyrelsen om inlösen av fastighetsdel medför icke — även om sakägaren åtnöjes med beslutet — fastighetsbildande verkan. — För samtliga här avsedda fall föreslås en tidsfrist av ett år, räknat från angiven tidpunkt för framställande av ersättningsanspråk vid expropriationsdomstolen. Med hänsyn till denna preklusionsfrist synes det icke finnas något behov att bibehålla den i 6 § strandlagen stadgade rätten för kronan att påkalla prövning av ersättningsfråga.
I 29 § andra stycket naturskyddslagen stadgas möjlighet för kronan att vid expropriationsdomstolen erhålla förhandsprövning av de villkor som vid ifrågasatt fridlysning skall gälla beträffande ersättning eller inlösen. Bestämmelsen får ses i samband med den i 8 § samma lag stadgade befogenheten för länsstyrelsen att då fråga om fridlysning väckts meddela interimistiskt beslut i avvaktan på ärendets slutliga avgörande. Ehuru möjligheten att erhålla förhandsprövning får antagas minska i betydelse, om utredningens förslag till upprustning av naturvårdens resurser genomföres, anser utredningen densamma dock böra bibehållas i fråga om tilltänkta naturreservat. I fall där ett dylikt planeras omfatta ett mycket stort antal fastigheter, kan erfordras tidskrävande utredning, varunder temporärt förbud jämlikt 8 § naturvårdslagen lämpligen bör gälla, samt krav på sammanlagt mycket höga ersättningsbelopp framkomma. I ett sådant läge torde exempelvis möjligheten att genom förhandsprövning av vissa typfall erhålla prejudicerande besked från expropriationsdomstolen vara av värde.
40 §.
Bestämmelser i motsvarande ämne finnes i 30 § naturskyddslagen och 5 § strandlagen.
41 §.
Stadgandet överensstämmer i huvudsak med 31 § naturskyddslagen. Hithörande frågor behandlas i strandlagen — utom såvitt avser inlösen — i 6 §. Utredningens förslag att inlösen skall kunna ske även av del av fastighet har föranlett en hänvisning jämväl till 9 § expropriationslagen. Beträffande hänvisningarna till bestämmelserna om expropriationsersättning anmärkes att om lösen sker på grund av tillståndsvägran enligt 17, 19 eller 23 § eller föreskrifter jämlikt sistnämnda stadgande skall markens värde vid den tidpunkt då förordnande jämlikt 17 eller 19 § meddelades
