36 §.
Föranleder fridlysning enligt naturskyddslagen synnerligt men vid fastighets nyttjande, må enligt 7 § samma lag ägaren fordra att fastigheten löses. Utredningen föreslår att motsvarande möjlighet att påfordra inlösen införes vid samtliga i förevarande § angivna åtgärder. Inlösen bör till exempel kunna ifrågakomma om en för bostads- eller grustäktsändamål bildad fastighet på grund av tillståndsvägran enligt naturvårdslagen ej får nyttjas för ändamålet. Inlösen föreslås kunna ske jämväl av del av fastighet. Om exempelvis avsättande av naturreservat föranleder synnerligt men vid nyttjandet av ett friliggande skifte till en fastighet, bör inlösen kunna påfordras av skiftet i fråga. Vid prövningen av inlösenyrkande bör hänsyn tagas till eventuell influensverkan å område som icke omfattas av det beslut som ligger till grund för yrkandet.
Rätt till inlösen föreslås jämväl tillkomma kronan beträffande fastighet eller del därav, för vilken i förhållande till värdet mycket höga ersättningar ifrågakommer. Som framhållits i de allmänna motiven bör denna utväg blott tillgripas undantagsvis. I dylika fall bör kronan vid expropriationsdomstolen framställa alternativt yrkande om inlösen för den händelse domstolen skulle finna ersättningen komma att uppgå till två tredjedelar av det ifrågavarande värdet.
37 §.
Stadgandet har utformats efter mönster från 7 § naturskyddslagen och 4 § strandlagen. Ersättning med årligt belopp bör komma i fråga blott i undantagsfall, t ex om intrånget förutsättes vara av övergående karaktär och ersättningsbeloppet är av mera betydande storlek.
38 §.
Denna § överensstämmer i huvudsak med 28 § naturskyddslagen. Andra stycket har dessutom motsvarighet i 4 § andra stycket strandlagen. Bestämmelsen i första stycket avser att ge länsstyrelsen möjlighet att innan beslut fattas om åtgärd enligt naturvårdslagen få kännedom om huruvida sakägare gör anspråk på gottgörelse och, där så är fallet, omfattningen av hans anspråk. Ehuru länsstyrelsen enligt utredningens förslag antages komma att förfoga över medel för naturvårdsändamål i helt annan omfattning än för närvarande, torde ett visst behov att kunna tillgripa ett dylikt förfarande kvarstå i fall där mycket höga ersättningar aktualiseras. Förfarandet bör kunna begagnas vid åtgärder av skilda slag enligt naturvårdslagen. I samband med föreläggande skall sakägaren erhålla en fullständig redogörelse för den åtgärd och de därmed sammanhängande föreskrifter som överväges.
