ELFTE KAPITLET
Förslag rörande naturvårdens framtida organisation
A. Allmänna utgångspunkter
Från praktiskt taget alla ansvariga instansers sida har understrukits att bristen på personal och anslag för naturvårdsarbetet lett till orimliga situationer redan nu. Av utredningens allmänna målsättning har framgått att naturvårdsarbetet bör högst väsentligt intensifieras. Under dessa förhållanden måste det vara av utslagsgivande betydelse att åstadkomma rimliga relationer mellan arbetsuppgifter och organisatoriska resurser.
Som allmän bakgrund för en diskussion av naturvårdens organisation vill utredningen först diskutera vissa primära gränsdragningar.
1. Naturvården och den vetenskapliga forskningen
Utredningen har i olika sammanhang understrukit vikten av att det praktiska naturvårdsarbetet vilar på en vetenskapligt riktig grund. Det är då av intresse att något närmare belysa vetenskapens förhållande till naturskyddet. Detta samband har närmare utvecklats av ordföranden i Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté på följande sätt:
Denna fråga torde få sin bästa belysning, om den skärskådas efter följande två linjer, nämligen:
- vetenskapens behov av naturskydd, och
- naturskyddets behov av vetenskaplig kompetens i sitt skydds- och vårdarbete.
Behovet av naturskyddade objekt inom vetenskapen är av tvenne slag. Dels önskar man freda enskilda objekt och områden för att de skall tjäna som dokument för framtida forskning, ungefär på samma sätt som historikern vill bevara sitt primärmaterial i arkiv, Dels vill man ha områden skyddade för att de skall tjäna som jämförelseområden då det gäller att jämföra och studera naturlig utveckling och utvecklingen efter olika av människan gjorda ingrepp.
Vad den första frågan beträffar, nämligen den om naturdokuments bevarande, så är huvudavsikten därmed att man skall försöka bibehålla prov på olika naturtyper och växt- och djurarter, som sedan gammalt funnits inom landet. Dessutom är det av stor vikt att man har kvar typexempel på olika slags natur i vidaste bemärkelse, för att man skall kunna ha möjlighet att framdeles ompröva forskningsresultat och frågeställningar, om så skulle behövas.
Det är sålunda för vetenskapsmannen ofta icke nog med att ha tillgång till en beskrivning över hur det var eller såg ut vid ett visst tillfälle. Han måste i många
