396
de av det allmännas rätt. Vid utförandet av sin talan såvitt avser det allmänna naturskyddsintresset brukar kollegiet, i varje fall då det gäller företag som innebär mera allvarliga ingrepp i naturen, ofta åberopa yttranden som kollegiet inhämtat från svenska naturskyddsföreningen, samfundet för hembygdsvård eller vetenskapsakademien. Undantagsvis torde det även ha hänt att dessa sammanslutningar efter förordnande av vattendomstolen eller vattenrättsdomaren jämlikt 11 kap 45 § vattenlagen avgivit sakkunnigutlåtanden i målet. För dokumentariska undersökningar av typ c — vilka många gånger efter åtagande utföres genom sökandens försorg — kräves i regel sakkunskap av speciellt slag. Bortsett härifrån förekommer det i betydande utsträckning att naturvårdsfrågor avgöres av vattendomstolen utan att särskild sakkunskap anlitats. Detta torde framför allt gälla vattenbyggnadsföretag beträffande vilka allvarligare motsättningar i fråga om hänsynen till naturvårdsintresset ej framkommit samt företag vars verkningar ur denna synpunkt inte är alltför ingripande. Vid vattendomstolarna torde förmärkas vissa svårigheter att i önskad omfattning tillgodose behovet av sakkunniga i naturvårdsfrågor; den sakkunskap de nämnda sammanslutningarna representerar anses vanligen — med hänsyn till dessas starka engagemang för naturvårdsintressen och funktion som expertorgan på den partssida kammarkollegiet företräder — icke böra tagas i anspråk för ändamålet.
Utredningens förslag
Betydande meningsmotsättningar kan uppstå om hur vittgående naturundersökningarna i samband med vattenkraftutbyggnader bör vara och om vilken inriktning undersökningarna bör givas. Sedan förfarande inför vattendomstol inletts ankommer frågans avgörande ytterst på domstolen. Utredningen anser sig med anledning härav i förevarande hänseende huvudsakligen böra inskränka sig till att anlägga vissa allmänna synpunkter beträffande det utredningsarbete, som hittills bedrivits i samråd mellan naturvårdsdelegationen och vattenkraftsintressena och som kan leda fram till att vissa objekt över huvud icke aktualiseras, d v s icke kommer under vattendomstols prövning. Sistnämnda slag av utredningar avser närmast, hur staten själv bör utnyttja sina egna naturtillgångar. Det kan ju med fog göras gällande att staten i högre grad än enskilda bör beakta samhällets behov på längre sikt av en klok hushållning med naturtillgångarna.
Utredningen vill först erinra om att regelmässigt en mångfald samhälleliga intressen aktualiseras i samband med en större vattenkraftutbyggnad. Själva initiativet är ett utslag av ett betydande samhällsintresse, nämligen kraftförsörjningen. I fråga om motstående samhällsintressen, som erfordrar särskilda undersökningar, återkommer i de senare årens utbyggnadsplaner regelmässigt utbyggnadens inverkan på befolknings- och bosättningsförhållanden, jordbruk, skogsbruk, renskötsel, fiske, kommunikationer, naturför-
