Hoppa till innehållet

Sida:SOU 1963 36 Malmen i Norrbotten.djvu/20

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

20

Salmivaara är belägen 33 km nordnordost om Gällivare. Fyndigheten är otillräckligt undersökt, men malmarean kan uppskattas till åtminstone 25 000 m2. Malmen utgöres av kisrik svartmalm som håller 42—61 procent järn, 0,017—0,036 procent fosfor och 1,5—4,5 procent svavel.

Tjärro är belägen 21 km nordost om Kiruna och utgöres av en långsträckt kropp av skarnförande svartmalm. Arean har beräknats till 18 000 m2. Malmen håller cirka 40 procent järn, 0,016—0,036 procent fosfor och 0,05—2,2 procent svavel. Fyndigheten tillhör Rederiaktiebolaget Nordstjernan.

Vietovaara är belägen 22 km väster om Kiruna. Fyndigheten torde ha en area som uppgår åtminstone till 10 000 m2; enligt vissa beräkningar uppgår den till 16 000 m2. Malmen, som utgöres av en kisig svartmalm, håller 53—65 procent järn, 0,02—0,2 procent fosfor och 2,8—5,9 procent svavel.

Vittangifälten består av ett flertal från varandra helt skilda, ofullständigt undersökta fyndigheter. De mest betydande är Kuusi Nunasvaara, Nunasjärvenmaa och Vathanvaara. Kuusi Nunasvaara ligger 12 km nordväst om Vittangi. Malmen, som består av en skarnblandad svartmalm, har en area på 10 000 m2. Nunasjärvenmaa ligger 14 km västnordväst om Vittangi. Malmen utgöres av en kisförande svartmalm och har en area på 15 000 m2. Vathanvaara ligger 17 km nordost om Svappavaara. Malmen utgöres av en skarnblandad svartmalm som håller 40—57 procent järn. Fosforhalten uppgår till omkring 0,02 procent. Svavelhalten varierar, men är delvis mycket hög. Malmarean har beräknats till 10 000 m2.

De sedimentära järnmalmerna uppträder i sedimentära och vulkaniska bergarter. Malmerna är kvartsrika och kvartsen föreligger ofta som mer eller mindre tydliga skikt. Malmmineralet utgöres huvudsakligen av magnetit, men hämatit förekommer även. Fosforhalten är genomgående låg och överstiger icke 0,2 procent. Svavelhalten är starkt varierande.

Kallak ligger 37 km nordväst om Jokkmokk. Malmen består till övervägande del av svartmalm och i underordnad mängd av blodsten. Järnhalterna är låga och varierar mellan 35 och 38 procent. Fostorhalten håller sig kring 0,04 procent och svavelhalten kring 0,6 procent. Kiselsyrehalten uppgår till 38 à 39 procent. Malmen, som är känd ned till ett djup av 90 m, har en area på 97 000 m2 vilket innebär en kvantitet på 350 000 ton malm per meter avsänkning. Räknat ned till ett djup av 150 m bör i fyndigheten sålunda finnas omkring 50 miljoner ton malm.

Tornefors, belägen i Junosuando by, omfattar en area på 10 000—15 000 m2. Den kvartsblandade svartmalmen, uppblandad med kiser, håller låga järnhalter, ofta mindre än 45 procent. Fosforhalten varierar mellan 0,05 och 0,15 procent. Svavelhalten uppgår till 1,5—5 procent och kiselsyrehalten till maximalt 49 procent.