har upptagits i den allmänna motiveringen. Rörande stadgandets närmare innehåll må blott följande anmärkas. Att inlösen skall kunna komma i fråga icke blott för att få igång ny gruvdrift i en fyndighet utan även i avsikt att uppnå större brytning av mineralen i en redan bearbetad fyndighet är främst betingat av önskemålet att ge bestämmelsen en sådan avfattning, att en gruvinnehavare icke skall kunna omöjliggöra dess tillämpning genom att sätta igång en starkt begränsad brytning, som icke innebär ett verkligt tillgodogörande av fyndigheten. — I motsats till vad som skall gälla enligt första momentet skall Kungl. Maj:t enligt förevarande moment ha fria händer, när det gäller att välja den som skall få inlösa gruvrätten. Här fordras alltså icke, att vederbörande tidigare är innehavare av inmutningsrätt i trakten. — Även i förevarande fall skall som tidigare nämnts jämväl förekommande krono- eller jordägareandel kunna bli föremål för inlösen.
Inlösen enligt den föreslagna lagen kommer företrädesvis att avse lös egendom. Ehuru lagen om expropriation i princip avser endast fast egendom, synes det likväl lämpligt att — om vissa modifierade och kompletterande bestämmelser meddelas — låta de expropriationsrättsliga reglerna gälla även vid inlösen enligt den nya lagen. I förevarande paragraf har därför såsom huvudregel föreskrivits, att vad om expropriation i allmänhet är stadgat skall äga motsvarande tillämpning angående inlösen. Expropriationslagens regler om expropriation av fastighet blir därigenom i tillämpliga delar gällande i fråga om inlösen av rättigheter enligt bl. a. gruvlagen (jfr 3 § expropriationslagen). Modifikationerna och tilläggen återfinnes i de följande paragraferna i lagen. Där har sålunda föreskrifter intagits, som har avseende å utvidgning av inlösningen (3 §), expropriationsersättningen (4 §), rättegångsförfarandet (5 §), bestämmandet av särskild löseskilling för vissa slag av egendom m. m. (6 §), löseskillingens fördelning m. m. (7 och 8 §§), lösningsrätt till inlöst egendom (9 §) samt förberedande undersökning (10 §). Vissa problem i dessa hänseenden behandlas i det följande under respektive paragraf. Ytterligare några spörsmål må tagas upp i förevarande sammanhang.
Vad först beträffar Kungl. Maj:ts handläggning av ansökan om inlösen enligt den föreslagna lagen kommer — på grund av hänvisningen till expropriationslagens allmänna bestämmelser — föreskrifterna i 4 § sista stycket nämnda lag att gälla vid inlösningen. Härav följer, att tillfälle skall lämnas innehavaren av den inmutningsrätt och i förekommande fall, andel i gruvföretaget, som ansökningen avser, att yttra sig om huruvida avståendet är förenat med särskild olägenhet, om annan lämplig inmutningsrätt kan tagas i anspråk med mindre olägenhet eller om det eljest finnes något att erinra i anledning av ansökningen. Ofta torde denna därjämte böra remitteras till jordägaren även då fråga ej är om lösen av jordägareandel. Sedan
