74
Enligt utredningens mening är den sannolika lönsamheten vid bearbetning av de mineraltillgångar en inmutningsrätt avser av avgörande betydelse, då det gäller att fastställa rättighetens värde. Som huvudregel för värderingen har därför i 4 § första stycket stadgats, att löseskilling för inmutningsrätt med vad därtill hör skall motsvara rättighetens värde med hänsyn särskilt till möjligheterna till lönsam bearbetning av mineralfyndigheten. Härutinnan erfordras i första hand en bedömning av mineraltillgångarnas sannolika storlek och beskaffenhet, brytningskostnaderna samt värdet av malmen sedan den uppfordrats. Härigenom erhålles en riktpunkt för storleken av den vinst som må kunna påräknas och därmed också en riktpunkt för fyndighetens värde. Uppskattningen av en fyndighets mäktighet och beskaffenhet är av grundläggande betydelse för värderingen. Frågan om i vilken omfattning den lösande bör vara skyldig att bekosta undersökningar i detta hänseende beröres i annat sammanhang. Beräkningen av brytningskostnaderna blir uppenbarligen i viss grad beroende av den uppfattning vartill man kommit i fråga om mineralens tillgänglighet och beskaffenhet men också av vilken teknik som lämpligen kan användas. Antaganden måste göras angående tänkbar omfattning och tid för gruvdrift. Då det gäller värdet av den brutna malmen bör bedömningen göras med hänsynstagande till nutida priser och, såvitt möjligt, sannolik prisutveckling för malm av det slag varom fråga är samt till kostnaderna för uttransporten. Stor vikt måste också tillmätas en sådan omständighet som möjligheten att anrika malmen på platsen. Innehar ägaren av inmutningsrätt som skall lösas även andra inmutningsrätter, skall vid värderingen av den förstnämnda rättigheten beaktas den särskilda fördel i tekniskt och ekonomiskt hänseende som kunde ha vunnits genom gemensamt tillgodogörande av fyndigheterna. — Skulle det undantagsvis vara möjligt att påvisa ett verkligt salupris å en inmutningsrätt som skall lösas, bör detta självfallet beaktas vid bestämmandet av löseskillingen.
När det gäller ett tvångsförfarande, som omedelbart gagnar privatekonomiska intressen, kan skäl anföras för att den nytta, som en lösande har av en tvångsvis förvärvad rättighet, skall beaktas vid löseskillingens bestämmande. En sådan princip gäller för beräkning av ersättning för strömfall, som tages i anspråk enligt 2 kap. 5-7 §§ vattenlagen. Expropriations lagens bestämmelser i förevarande hänseende bygger emellertid på helt andra grunder. Vid bestämmande av löseskilling för fastighet som exproprieras får sålunda enligt 8 § expropriationslagen hänsyn icke tagas till sådan förändring i värdet därå, som uppstår endast till följd av expropriationsrättens beviljande eller det avsedda ändamålets genomförande. Expropriationslagens princip gäller också i andra inlösningssituationer, t. ex. vid framdragande av elektrisk kraftledning enligt lagen den 27 juni 1902, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, samt vid lösen av tomtdel enligt 46 § byggnadslagen. Grundsatsen i fråga tillämpas jämväl
