22
Som framgår av den föregående framställningen har även skolöverstyrelsen och universitetskanslersämhetet framfört önskemål om att upphovsrätt skall kunna göras gällande till handlingar upprättade hos myndigheter; vad som här främst har varit aktuellt är läroböcker och annan undervisningsmateriel som produceras inom myndighet.
Om en myndighet låter framställa ett
verk för publicering, kan man förutsätta
att det finns något allmänt intresse att
sprida det till allmänheten. En vidsträckt
spridning skulle kunna motverkas
genom upphovsrätt. Det kan vidare sägas
att upphovsrätten här inte är så viktig
såsom medel att försäkra
upphovsmannen om en skälig avkastning av hans
arbete och därmed stimulera andligt
skapande. Den som skapar ett verk inom
myndighet kan vara tjänsteman hos
myndigheten och får då, om det sker på
tjänstetid, lön för skaparmödan.
För större delen av de publikationer och skrifter av olika slag som framställs hos myndighet saknas sålunda skäl att göra inskränkning i den princip om offentliggörande av allmän handling som TF innehåller. Den vid riksdagsbehandlingen av URL tillkomna huvudregeln härom måste anses vara riktig och bör icke rubbas.
Vid sidan härav kan det emellertid förekomma att myndighet låter framställa och utge handböcker, läroböcker, lagkommentarer och dylikt, vilka sprides på samma sätt som böcker och skrifter utgivna på enskilt förlag och för vilka myndigheten alltså tar betalt av allmänheten. För närvarande sker detta utan stöd av upphovsrätt. Ehuru man icke direkt kan peka på att därav har uppkommit någon skada för denna publiceringsverksamhet, kan man inte bortse från att avsaknaden av upphovsrätt kan medföra vissa risker. En företagsam enskild utgivare skulle t. ex. kunna ge ut en ny upplaga av ett verk som är slutsålt. Upphovsmannen skulle då inte vara skyddad. Dessa skäl har en särskild tyngd då myndigheter driver förlagsverksamhet. Det är då rimligt att myndigheterna för att skydda sina ekonomiska intressen kan hindra eftertryck. Om detta inte är möjligt, kan de få svårigheter att till sig knyta de författare, som eljest kunde ha ställt sig till förfogande, och därmed komma i underläge i konkurrensen med enskilt drivna förlag.
En avvägning mellan principen om fritt
offentliggörande av allmänna handlingar
ocb URL:s regler om skydd för
upphovsmannen kan göras på det sättet att
det visserligen står envar fritt att
återge en hos myndighet upprättad handling
men att upphovsmannen får en rätt till
ersättning för nyttjandet. Man skulle
alltså skapa vad som med ett
upphovsrättsligt uttryck kallas en tvångslicens att
utnyttja verk som har skapats hos
myndighet. Advokatsamfundets styrelse
framförde tanken därpå under
remissbehandlingen av auktorrättskommitténs
betänkande.
Till förmån för ett system med tvångslicens talar i främsta rummet, att det skulle ge säkerhet mot att upphovsrätten komme att medföra något absolut hinder att publicera en allmän handling i fall där publicering är motiverad av hänsyn till meningsutbyte eller upplysning. Häremot kan sägas att det i de fall då ett verk en gång har offentliggjorts i tryck i regel är möjligt att köpa exemplar därav eller i varje fall att ta del av verket på ett allmänt bibliotek. Vidare ger reglerna i 2 kap. URL om inskränkningar i upphovsrätten vissa möjligheter att begagna ett offentliggjort verk som underlag för en utvidgad publicering. Enligt 14 § första stycket får nämligen envar,
