Hoppa till innehållet

Sida:Sagobok för barn.djvu/107

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Herre-Per.

Det var en gång ett fattigt folk; de hade ingenting utom tre söner. Hvad de två äldste hette, det vet jag icke, men den yngste hette Per. Då föräldrarne voro döda, skulle barnen ärfva dem, men det var icke annat att få än en gryta, en brödspade och en katt. Den äldste, som skulle ha det bästa, han tog grytan: »när jag lånar bort grytan, så får jag alltid skrapa den,» sade han; — den andre tog brödspaden: »för när