Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 1.djvu/120

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

114


Lifvets Saga.


Liten stump jag sjunga vill,
Och till ämne vill jag taga
Lifvet och dess gamla saga,
Ty den kan jag utantill.

I vår barndoms paradis
Få vi namnam utaf mamma
Och af pappa med detsamma
Alfabet och tupp och ris.

Af magistern med lineal’n
Får man knäpp och långa lexor,
Blir student och går på sexor,
Och tar slutligt kameraln.

Menskans framtid är fördold,
Ödets djup kan ingen loda:
Några vägar äro goda,
Andra gå för hin i våld.

En blir köpman med avance,
En bankrutt blir och förlägen,
En går embetsmanna-vägen,
Tar lektion i preference.

En blir satt på domarstol,
En får lager omkring pannan,
En blir doktor, och en annan
Blir en hund på basfiol.