123
En gång ni tänkte äta ut
Hvartenda fnask, som fanns på marken
Jag undrar hur det gått till slut,
Om gubben Noak ej byggt arken.
Sen dess har ni med våld och svek
Sökt rikta eder röfvarkula.
Skall detta kallas ”böljans lek”?
Ni borde skämmas någon smula. —
Jag utåt fjärden vandra vill,
Fast rimfrost sätter sig i håret.
Hör på, herr örn, hur står det till?
Jag ej er sett på hela året.
Ni blickar kungligt från er gran,
Förlåt, om middagslurn jag stör er!
Kom, gör mig sällskap! — nej, för fan:
Jag tar till fötters, om ni rör er.
Hör ufven skriker. Aj! jag föll:
Farväl med alla sångens toner!
Men gudskelof att lyran höll,
Och dito mina permissioner.
Från hafvet komma skarpa drag,
Bäst är att vända hem till spisen:
Nu har jag sjungit för i dag:
Man sjunger aldrig långt på isen.
