56
Vårt jernvägs-arbete har gått med fart,
Och lotteri på köpet fick nationen,
Ett frispektakel utaf egen art
Med hjul af spegelglas för reflexionen.
Der kan man se, som förr, ännu i dag,
Att öfverallt — har nöden ingen lag.
Hvem nekar, att i gamla Svea land
Den sattsen oförändrad sig behåller,
Att törst och tapperhet gå hand i hand?
Det kan man se af Enstas protokoller.
Då man kan handskas så med Sverges Lag,
O! tempofra! o, mores! suckar jag.
På många frågor ha vi ej fått svar,
Och våra riksstånd är den värsta plågan.
Upsala-rucklet står ju också qvar,
Och olöst än är medicinska frågan.
Men hon har tillgång uppå medicin —
Får hon ej lösning då, så vete hin!
Nu gudskelof! vi slippa sol och sudd,
Nu kan man köra bäst man vill och vända.
Och nu, gästgifvare! hvar är din udd,
Sen passbestyret ramlat öfverända?
En ann’ Institution har fallit se’n,
Då galgen refs, och enkan köpte sten.
Vårt land skall också folkbeväpning få.
Motion är nyttig på den svenska gröten.
Hinc robur et securitas bör stå
Som ett memento, ristadt på musköten.
Soldater bli vi i hvarenda bit:
Det blir ej godt att sticka näsan hit.
