Den här sidan har korrekturlästs
185
Telegrafen.
Pratmakare till profession,
Och rapportör för land och haf!
För dig jag höjer sångens ton,
Du gamla Telegraf!
Du stängt din dörr, ty från i dag
Min postgång är för året slut.
Men, lika godt! jag pratar jag,
Sen du har pratat ut.[1]
Jag kan omöjligt hålla mund.
På läpparna bo sång och skämt.
Som jemt jag har min skaldestund
Så stå de öppna jemt.
Jag vet ej sjelf hur det är fatt,
Men tungan går som bara hin,
Och ord och tankar flyga gladt
Som flugor ut och in.
Jag måste sjunga hvad jag ser
Och hvad jag möta kan i hast.
Min plats ej många ämnen ger:
Jag tar hvad jag får fast.
- ↑ Telegraferingen upphörde för året d. 1 Dec.
