133
De kunde af en ljungeld möjligtvis
Till aska smulas, men ej vegetera —
De hade dertill alltför lite lera.”
De älskande stego i land vid Norsholm, der tvenne äldre fruntimmer väntade dem med vagn. Och hvem vet om icke en delikat middag stod för dem i beredskap
”I någon vänlig dal, der friden
Emellan bergen bosatt sig.”
Jag gjorde intressanta bekantskaper under färden på
den onekligt vackra kanalen. Puback, cigarrer och snus
äro förträffliga förbindningsmedel menniskor emellan. Jag
talar nu om manfolk, ty fruntimmerna behöfva ej dessa
konstmedel, emedan de såsom utgörande det täcka könet äro
älskvärda och tilldragande ändå, hvaremot det otäcka könet
ser sig nödsakadt att med dessa yttre trollmedel göra sig
förbundna och så angenäma som möjligt.
Bergs slussar, Wreta kloster, Motala äro allom bekanta storheter. Ulfåsa. Borde anslås åt Hedberg såsom ett slags brölloppsgåfva. Wadstena. Der intogs fraktgods under några minuters dröjsmål. Det är ingen lefvande ro med de välsignade ångbåtarna och deras odrägliga och hinderliga fraktgods.
Emedlertid kom man ut på Wettern igen: Den var vresig och orolig på morgonqvisten — men ett vatten ”så klart som hennes öga.” Djupet lär vara outgrundligt. Det påstås, att lärdt folk med fina luktorganer på sina ställen af Wettern upptäckt en lukt som liknar genever. Jag såg flere passagerare isynnerhet fruntimmer, hvilka som oftast lutade sig öfver relingen. I början trodde jag
