Den här sidan har korrekturlästs
186
Han våndas erbarmligen och fortfar:
”Hvad gör väl jag
Nu med Förslag,
Då döden lurar
Och stormen murar
Min våta graf
I skummigt haf,
Der kappan tvättas
Och lifvet sprättas
Ur kroppen opp,
Och fröjd och hopp
Och tron och pratet
Om pastoratet,
Och val och prof
Som dödens rof
I vilda brotten
Gå ned till botten.”
Nu med ett hopp
Till presten lopp
Kapten, den glade,
Och log och sade:
”Haf tålamod,
Var from och god!
Var ej så bister,
Herr komminister!
Trotts böljans svall,
Ni ändå skall
Om sönda'n profva,
Hur än vi lova
