Den här sidan har korrekturlästs
145
Höst- och qvällsbetraktelse.
Sandhamn 1869.
Mel.: "Bröderna fara väl vilse ibland
Om glasen, men icke om krogen.”
Om glasen, men icke om krogen.”
Gästerna fara sin kos efter hand
Ett par tre familjer i stöten;
Gamla, som stappla på grafvarnas rand,
Och unga med blommor och band.
Här var så lustigt och ljufligt iblahd,
Kaåffekalaser, seglatser och möten.
Ömsom man lefde i vatten och sand
Från morgon till qvällsolens brand.
Hösten plötsligt vår fröjd begrof,
Nu ser man ej annat än nät och flöten,
Måsar hvässa sin näbb till rof
Och kryssa sin ensliga lof.
Ensam på kullriga klippan jag står
Och ser huru böljorna brusa.
Vindarna spela i rockskört och hår
Och kråkan på strandhugg sig slår.
Ack, den kanaljen, han oväder spår!
Skyarna tjockna och tallarna susa.
In mellan skären holländaren går
Sehlstedt. IV.10
