Hoppa till innehållet

Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 4.djvu/64

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

56

 
En qväll, då man om åldern stred
Och ville reda ha i saken,
Gaf hon ett raskt och klart besked,
Nyss ur en liten slummer vaken:
“Ja, herre Gud, hvad tiden går!”
Skrek gumman till och tog af ljusen,
“Jag fyller nittinie år —
Och fattas bara ett i tusen!”