Hoppa till innehållet

Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 5.djvu/115

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

111

5.

Jag ropte på min sångmö och hon kom,
Och tog mig dristighet att henne fråga:
Hvarför hon Köping glömt att tala om
Och gått baklänges i det kronologa.
"Hon borde vara mera attentiös
Och ej med nycker och med hafs mig plåga."
Då blef hon stum och stött, min lilla tös,
Och gjorde blott en piruett och nös.

Om läsarn något tvifvel skulle hysa
Om sanningen af hvad jag nu har sagt,
Så får jag härmed äran att upplysa,
Att ljuga är hos skalderna bortlagdt.
Att sånggudinnor också kunna nysa
Som andra gudar, är komplett exakt.
Dessutom finns bevis i den upplysning,
Att åskans dunder är blott 'Jofurs nysning'.

Försont med sångmön vill jag nu berätta
Hvad hon har glömt att registrera in:
Att Köping kan som landsorts-stad man sätta
I bredd med dem man skådat någonsin.
Den skämtvis hette Laglösa för detta,
Det är historiens uppgift och ej min.
Dess äldsta namn Lagköping bäst ni hittar
I Illustreradt Sverige, om ni tittar.