213
Ocn jag såg en bazar med allt möjligt uti,
Jag såg nunnor och sjöman på kryss;
Jag såg tågverk och skinn, jag såg träsnideri,
Jag såg skodon, som luktade Ryss.
Och hotell Rosalie jag bland annat besåg,
Under det jag kring gatorna strök.
Med mitt sälöskap jag åt kaviar och pirog
Och drack rönnbärslikör på försök.
Och värdinnan charmant emot gästerna var:
Hennes namnsdag det var samma dag.
Och på tyska hon bad oss en stund stanna qvar,
Och så bjöd hon på vin öfver lag.
Och en sjöofficer, som var Finne till börd,
Slog sig ned utan tvekan och söl.
Att Stockholmare se, blot' han slutligt så rörd.
Att han rakt af förtjusning blef knöl.
Och värdinnan oss bjöd uppå tårta jemväl
Och vi sköljde med sherry den ner.
Efter frukosten togo vi hjertligt farväl
Med en bock uppå Stockholmskt manér.
Och när klockan slog tolf, just som tolfslaget dog,
Gick ett skott, att jag nästan blef stum.
Och jag tänkte: om Stockholm den seden antog,
Vore inte den saken så dum.
