Den här sidan har korrekturlästs
216
Wiborgska smällens minne
Jag lifva vill hos er:
Der ligger Wiborg inne
I viken, som ni sett.
En lunta uti qvällen
Knut Posse gjorde klar —
Och lukten efter "smällen"
Finns än i Ryssland qvar.
Derborta, om vi titta,
Syns Hogland, som förut.
Godt folk! jag tror, besitta!
Att än det luktar krut.
Der var det, 88,
Som hertig Carl angrep
Och skrämde Rysslands flotta
På flykten, så dey pep.
Hell Auras skald! Hvem tvekar
Dig ge sin hyllningsgärd?
Rätt ut, som jag nu pekar,
Der är en sångarverld.
Der molnets kant sig skubbar
Mot hafvets blåa färg,
Der ligger Borgå, gubbar!
Och der bor Runeberg.
Vi Ryss- och Finland lemna,
Det gör oss ingen sorg.
Fast knappt jag vill dig nämna:
Farväl, du Sveaborg!
