Hoppa till innehållet

Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 5.djvu/232

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

228

Langén, de säga, slarfvar så,
Men Lind syr fort ooh väl ändå,
Jag mången rock med gullgaloner
Har sytt åt grefvar och baroner,
Och aldrig än ett plagg förskämt."
Så ungefär de stridde jemt.

Re'n hade dagens stund förflutit
Och Mikael funderat så,
Att han skall resa da'n derpå,
I följd hvaraf han nu beslutit,
Att gå till Lind — men hvar bor han?
Han frågar qvinna, frågar man,
Der han dem allestädes möter,
Då ändtligen på honom stöter
En karl, som säger: här bor än
Den store skräddarmästaren.




2.

Ung Mickel sin anvisning lydde,
Gick in — och midt uppå ett bord,
Med ben i ställning, enkom gjord,
Satt mäster Lind och ifrigt sydde.
"Go' dag, herr Lind! nu är det så,
Jag önskar ett par byxor få
Af herrn till morgon middag gjorda:
Jag reser bort om klockan tre,