vederhäftighet. ”Högt älskar jag säckpipa”, yttrade Backsell, ”och vill dansa, som jag vore i landet Italien och vore stungen av en lustgivande insekt, kallad tarantel.”
Jorden gråter,
världen är full av tårar.
Säckpipan låter,
signor Backsello lårar.
Jag vill dansa utan sorg
och sjunga högt: milorum —
dansa som i Romaborg
på torget, kallat forum.
Blåsare på kullrig sten,
oss tryter aldrig väder.
Jag har märg i krumma ben,
och du har spel av läder.
Jag är skapad svår och stygg
och tung och bred med mera,
dock, jag är ej puckelrygg,
ty vill jag mig hovera.
Fyra pigor har mitt hus,
så hör nu vad de heta:
Sissela och Lillemus
och Bralla och Agneta,
Fåren vaktar Lillemus
och Bralla räfsar ängen,
Sissela slår i mitt krus,
Agneta bäddar sängen.
150
