Ty nu är anden flydd i svinahjorden,
och nu skall Ammons folk besitta jorden
och Mammon drivas ut med Beelsebub,
Du stolta krig med fanor och fanfarer
som skapar hjältar, dårar och barbarer,
se här en vrångbild av din romantik.
Quis potest sævas tolerare plagas?
Nu skall ditt ädla hantverk övertagas
av dem som strypa barn och stympa lik.
Nu ljungar vredens dag ur himlabrynen.
Vår russtjänst börjar. Upp till vapensynen,
I som besitten gods i andens land!
Mot själens hjärta syftar slaktarkniven,
och bilan höjs mot lagern och oliven,
och vapen växa självmant i vår hand.
Det står ett pestmoln över vårens vågor.
Upp, låt oss spränga det med dån och lågor!
Sjung ut, vårt rensande och friska krut!
Till denna valplats gå vi man ur huse,
ty gränsen mellan människa och buse
få inga fredsslut plåna ut.
LUTHERS HAMMARE
Så stilla faller blad på blad,
och vinden andas matt,
och dimman sluter Luthers stad
i gråa armars natt.
326
