Den grav som falskt benämndes fädrens ära
är överbryggad, lik ha fyllt dess gap.
Till jämlikheten, ungdom, har du nära,
men långt till frihet och till broderskap.
Lycksälla ungdom, du är född med vingar,
din smäckra fågelkropp är byggd för skyn.
Du svävar över oss i hökens ringar,
då vi gå kvar som höns och nöt i byn.
Som biet vilar sig på blomsterstänglar,
så skall du rasta i en sydhavspalm,
och du skall kretsa som legendens änglar
kring Betlehem och sjunga julens psalm.
Flyg ut, flyg ut och tag den i besittning
din blåa utmark till vårt grå allod.
För allting ont du ärvt du fick est gott i kvittning,
ty du fick himmelrikets nyckel, mod.
Hör tidens röster, dundrar demagogen.
Ja, hör och lär, men tro ej allt du hör.
Nu bävar jordens grund, nu remnar himlabågen
för ordens bomber och för skränets kör.
Du plockar kvickt ur röret i kloaken
en vals från Wien och en bombasm från Rom.
All världens missljud svävar över taken
i denna rymd som troddes stum och tom.
