Hoppa till innehållet

Sida:Samlade dikter 1943.djvu/55

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

En skämtare skrek: ”Vem har lagt där ute sin lilla?”
Vi dignade bruden så blek på en stol
och går från den dagen
ännu som av skräck och vanvett slagen?

Den girige bonden låg i sitt hus.
Ej frid han fann till kropp eller själ,
han tänkte på hustrun han pinat ihjäl.
Då ser han på gården två glödande ljus,
han går till fönsterbrädet:
det brinner i äppelträdet!
När morgonen kom med solen och vinden,
han dinglade död i apeln vid grinden.

Det flyger en fågel från öster till väst,
från väster till öst.
Han är svart som en präst,
och som vargens hans öga glimmar.
Han flyger i svarta timmar,
i snölös vinter, i månlös höst.


DEN SKÖNE ROSENBLOM

(Nidvisa om Tok-Annas kärlek)

Jag minns dig, hur i pappershatt
och färgesmyckad blus
du som en brokig fågel satt
på åsen av vårt hus.

4 Karlfeldt Dikter49