Hoppa till innehållet

Sida:Samlade dikter 1943.djvu/92

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Bondepraktika, du kloka,
marken vill jag genomsnoka,
snäpparn vill jag låta gå:
säg, vad örter skall jag bruka
mot mitt hjärtas sommarsjuka,
vilken åder skall jag slå?
Dejligt lysa berg och hagar,
säg, vi bleka himmerdagar
härska i min håg ändå.

Anm. Himmerdagarna infalla i september.


LEJONETS BARN

Vi ha arv av vår fader, vi ha märg av hans märg,
och en livsglöd som aldrig blir sval.
Det förnöjer oss att vistas på de stormdigra berg,
men vi trivas ej i trångsinnets dal,

Våra egna förstå ej vår brinnande håg,
och de klaffare höja sina gnyn;
men vi blicka utan fruktan upp mot djurkretsens tåg,
där det tecknar våra öden i skyn,

Se, Jungfrun framgångar med bröst såsom torn,
ty vårt sällskap hon åtnjuta vill,
och Väduren tömmer sina gyllene horn
och ger rikedomens håvor därtill,

När solen löper högt genom Tvillingarnes ban,
står vår längtan till vandring och färd;
då draga vi till mötes den gode sankt Urban
och hans svalor i den glittrande värld.


84