Den här sidan har korrekturlästs
210
Åskan rullar, blixten fräser;
Som ett vredgadt Aetna gäser
Hafvet; stridt ur byarna
Regnet störtar, luftdrag hvissla
Hvasst i taklen, kabblen gnissla
I de torra taljorna.
Såsom asplof darra stänger,
Block och bommar, kölen kränger,
Spröda brista brassarna.
Hvalarna som isberg häfva
Sina ryggar; — mulna sväfva
Skriande stormfoglarna.
De sjösjuka, som på nålar
Maskar, som i sanden ålar,
Vrida sig i kojerna.
Likt trollpackornas på bålet
Genom märg och ben skär skrålet
Af de christna hundarna.
Hela vattenslottet gungar
Som en barklast tigerungar,
Och på gångbord slippriga
Svindelyra slafvar slinta;
Som spartanare högsinta
Skratta barn åt fasorna.
