Sida:Samlade dikter af G. L. Sommelius.djvu/49

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

29


25.

Man skyr glädjeflickornas slippriga stig,
Dem öppet förklarar man örlig och krig
Och slår dem som huggormar neder;
Men jag tycker om dem, ty deras tendens
Är tryckfrihet uti sin högsta potens,
Ohejdad af fördom och seder.

De väl instuderat sig i «det går an»;
Att lefva ogifta som hustru och man,
Den satsen de alltid predika.
Att ombyta nöjet blir mera pikant,
Mer äggar till njutningar, och det är sannt,
Hvad än moralisterna skrika.
 
De lyda ju endast passionernas röst:
I motgång de känna en lindrande tröst
I kärlekens ljufvaste pligter.
I deras butik är all omsättning fri:
En gatnymf har också sin filosofi
Och högst liberala åsigter.
 
Och skulle trafiken sist gå med förlust —
Ty icke den rörelsen lönar sig just,
När blodet blir afkyldt och fruset,
Vakanser sig yppa, än här och än der,
Och knotor uppsticka som klippor och skär —
Hon har en reträtt på spinnhuset.