Sida:Sara Widebeck.djvu/24

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

22

ett föremål för allmänt deltagande; förgäfves predikar jag för dem, att ditt hjerta är ett bland de ädlaste, liksom ditt hufvud bland de förståndigaste, här på jorden. Skomakarens hustru, som bor på denna gata, gick så långt i gemenhet, att hon till och med sade mig midt i ögonen, att din sednaste blodstörtning icke var något annat, än ett missfall. Du får förlåta mig, Sara; men jag måste säga som det förhåller sig, på det du måtte bli öfvertygad om nödvändigheten af att ställa ditt hus på andra fötter.”

"Ack, min käraste Tandgren, hvad gör mig väl verldens omdöme? Åtminstone mäktar det ej rubba, än mindre nedslå, mina fattade föresatser. Ja, om det ej allt för mycket smakade af qvinligt högmod, skulle jag till och med kunna påstå, att jag känner mig mycket smickrad af att så der beständigt ligga i hvar mans mun, sättet eller formen för detta liggande må nu vara hur som helst. Säkert är, att jag, den obetydliga glasmästaredottern, väckt vida större uppmärksamhet, än mången af det andra könet förmått förvärfva sig.”

”En dyrköpt uppmärksamhet, bästa Sara, som icke kostat dig mindre än ditt hela lifs lugn och snart skall kosta dig till och med lifvet.”