genast återvända till Delawares stränder och der bosätta mig i fred och lugn. Jag antog med glädje detta anbud och lefde sålunda flera år i ostörd besittning af en liten men tillräcklig jordtäppa. Vid denna tid inträffade Engelska eröfringen. Hela landet öfversvämmades af främlingar, som hvarken begrepo vårt tungomål eller förstodos af oss. Det missförstånd, som härigenom ofta uppstod, gaf anledning till flera obehagliga uppträden mellan de gamla inbyggarne och de nya herrarna, vid hvilka tillfällen de sednare vanligtvis af domarne förklarades hafva rätt. Sådant väckte missnöje bland den yngre generationen af Svenskar; men längre kom det icke; ty Svenskens lynne är, att hellre fördraga ett mindre ondt, än att genom en tilltvingad förändring utsätta sig för möjligheten af ett större.”
”Ej långt ifrån min hydda bodde midt i täta skogen en Svensk familj, som var ibland de första emigranterna, hvilka hitkommo från Skandinavien. Den bestod af en åldrig husfader, hans maka samt tvenne döttrar, af hvilka den äldsta, Maria, var en fullkomligt fosterländsk skönhet, med blå ögon, hvitt skinn och gullgult hår. Hon var född på Delawares stränder, och kunde med skäl sägas hafva uppväxt i skogen, i kapp med de träd, som uppsprungit ur jordens sköte ungefär på
