Hoppa till innehållet

Sida:Serlachius Sakrätt 1899 1900.djvu/120

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

112

fastigheten kan tvärtom hafva på sätt eller annat kommit i tredje mans besittning och sedan återvunnits till förre innehafvaren. Häfden afskäres icke ens därigenom, att rätte egaren sätter sig i besittningen af fastigheten, om detta sker genom egenmakt och förre innehafvaren genast återtager besittningen eller det orättmätiga besittningstagandet öfverklagas. Icke heller afbrytes häfden däraf, att något fång i kedjan af de på det första fånget följande öfverlâtelserna klandras på grund af fel i dess förhållande till ett föregående inom samma kedja fallande fång, vare sig att klandret godkännes eller afvisas, än mindre af klandertalan, som rättsegaren väckt, men lämnat ofullföljd. Häfden afbrytes tvärtom blott, genom klandertalan, som af rätte egaren, resp. hans rättsinnehafvare väckes genom delgifvande af stämning före häfdetidens utgång och sedan fullföljes till dess därom blifvit slutligt dömdt.

Endast till värjande af ett själfständigt eganderättsfång mot klander kan påstås viss tids häfd. Ett sådant rättsfaktum måste altså föreligga, som uppvisar de objektiva kännemärkena på ett derivativt eganderättsfång för besittaren. Därmed erfordras icke, att de materiella förutsättningar voro förhanden vid fånget, af hvilka dess förmåga att öfverföra eganderätten betingades. Men icke heller hvarje formell brist i fånget utesluter häfd. Likasom ett testamente eller arfskifte bör inom föreskrifven tid klandras för att det icke skall vinna laga kraft, om än detsamma på grund af formfel är ogiltigt, måste äfven vid en öfverlåtelse, som i följd af formell brist är ogild, talan om öfverlåtelsens förklarande för ogild i form af klander å jorden af öfverlåtaren föras inom natt och år från det han fick kunskap om felet och kom i tillfälle att bevaka sin rätt, vid äfventyr att öfverlåtelsen eljest behandlas såsom giltig. I annat fall skulle exempelvis häfd väl ega rum mot hustru i afseende å en af mannen utan hennes samtycke gjord föryttring af hennes enskilda jord, däremot icke om hon visserligen skrifvit sitt samtycke å köpebrefvet, men samtycket icke bevittnats af två gode män i köparens närvaro. Det är sålunda