Sida:Serlachius Sakrätt 1899 1900.djvu/25

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
17

eller allmän inrättning tillhöriga, med stadgad åborätt besuttna lägenheter får ske endast för kronans, resp. stadens eller inrättningens räkning. Posthemman får likväl delas endast med särskildt tillstånd af senaten.[1]

Delning af en jordlägenhet i själfständiga lägenheter kan försiggå antingen efter kvoter, då egorna fördelas efter ett gifvet storleksförhållande, så att hvardera delen eerhåller så mycket egor, som efter sagda storleksförhållande bör belöpa sig på densamma, eller ock så, att ett angifvet område af lägenheten afskiljes och dettas storleksförhållande och andel af lägenhetens skattetal uträknas. En delning af förra slaget kallas klyfning, afskiljandet af en pars qvanta åter styckning. I regeln eger klyfning endast rum, där en lägenhet tillhör flere samfäldt, men till faststälda kvot- eller s. k. ideella delar, i hvilket fall den tillika innefattar ett aftal om utbyte eller skifte. Från kvotdelsegarens ståndpunkt är klyfningen åter en utbrytning af hans andel; hans rätt till delning är ett anspråk på dess utbrytande.

Afsöndring benämnes delningen, om den ena delen blir en icke-själfständig lägenhet eller parcell, i hvilket fall den återstående själfständiga lägenheten kallas stomlägenhet. Jordlägenhet, som tillhör kronan eller kommunen, kan dock i sin helhet delas i parceller, om kronan eller kommunen öfvertager dess allmänna utskylder och besvär. Vid afsöndring, hvilken alltid är ett afskiljande af en pars qvanta, uträknas likasom vid styckning hvardera delens storleksförhållande, men skattetalet förblier odeladt hvilande på stommen. Delning af parcell är alltid delning efter pars qvanta.

Värkan af slutförd jorddelning är, att den förra lägenheten upphört att vara till, och delarne i dess ställe blifvit skilda fastigheter. Denna värkan inträder först sedan delarne, efter skiljoråernas rörläggning och affattande å karta, införts i jordregistret såsom skilda lägenheter.

Delning af gemensamt vattenområde är alltid, utom såvidt densamma afser tillgodogörande af drifkraften i ström-

  1. K. F. om delning af jordlägenheter 1–4, 8 §§.
2