erhållande af inteckning på grund af hans förbindelse. En materiel värkan har däremot beviljad lagfart och fasta icke utom beträffande bördsklander. Underlåtande att söka lagfart medför dock, att inteckning på grund af förre egarens före eganderättens öfvergång tillkomna förbindelse kan lagligen vinnas i fastigheten.[1]
Lagfartsplikten skall fullgöras genom sökande af uppbud inom tre månader från öfverlåtelsen eller, på landet, senast vid det lagtima ting, som infaller näst efter sex månader efter densamma, vid äfventyr af böter, motsvarande beloppet af det stämpelpapper, hvarmed öfverlåtelseafhandlingen bör beläggas. Enskild, hvars rätt till inteckning är beroende af att öfverlåtelse lagfares, kan tillika begära egarens åläggande vid vite att lagfara.
I fråga om registrering underkastade fartyg motsvaras lagfarten af fångets inskrifvande i skeppsregistret. Inskrifningsskyldigheten omfattar alla själfständiga fång och skall fullgöras inom två månader. Värkstäld inskrifning af öfverlåtelse mot vederlag har så till vida konstitutiv värkan, som öfverlåtelsen i sådant fall grundlägger eganderätt för förvärfvaren, om än fartyget tidigare öfverlåtits till annan, så framt den förstnämde vid sitt förvärf var i god tro.[2] Denne grundsats är utsträckt äfven till inteckning, i det öfverlåtelse af fartyg, så länge den icke inskrifvits, icke hindrar tillkomsten af giltig panträtt genom att inteckning af den såsom egare ännu inskrfne öfverlåtarens pantförskrifning af tredje man i god tro vinnes.
Köpet gifver väl i allmänhet upphof åt ett obligatoriskt rättsförhållande. Där en individuelt bestämd sak är föremål för köpet och detta afslutas utan vilkor, medför emellertid aftalet såsom sådant, att eganderätten till saken öfvergår från säjaren till köparen, och är således sakrättsligt. I det
