följande skall altså redogöras för de särskilda förutsättningarna för och värkningarna af köpets sakrättsliga egenskap.
Väsentligt är, att saken, som säljes, är individuelt bestämd. En blott kvantitetsbestämning är dock tillräcklig, om den hänför sig till en individuelt bestämd kvantitetssak, såsom då tio tunnor säljas af ett visst spannmålslager, i hvilket fall eganderätten öfvergår, om och så snart den sålda kvantiteten afskiljts från det öfriga.[1] Afskiljandet kan säljaren värkställa ensidigt; om ej annat aftalats, är icke köparen, utan säljaren allena befogad att företaga afskiljandet. Köp om pars qvanta är ock tillåtet i fråga om jordlägenhet, under förutsättnng att det sålda området kan lagligen afskiljas, och medför befogenhet för köparen att, så länge lägenheten tillhör säljaren eller hans arfvinge – hvarunder testamentstagare inbegripes –, låta utföra afskiljandet. Denna befogenhet kan dessutom säkerställas genom inteckning, hvilken tillika medför, att det sålda området vid afskiljandet öfvergår till köparen fritt från privaträttsliga gravationer, som tillkommit i fastigheten efter inteckningens meddelande. Sådan inteckning gäller dock endast två år och får blott i fall af synnerliga skäl förnyas. Befogenheten att låta värkställa styckning och afsöndring, hvarom aftal slutits under de tidigare i ämnet tillkomna författningarnas giltighetstid, gäller dock obetingadt mot såväl hvarje egare som pant- och annan rättshafvare, om delningen värkställes inom fem år från den 1 januari 1896. Enahanda befogenhet tillkommer innehafvare under eganderättstitel af bestämdt område, som före den 19 december 1864 i strid med förbuet mot skattskyldig jordsminskning föryttrats från jordlägenhet, om ansökan om afskiljande göres hos guvernören i länet inom tio år från förstnämde dag.[2]
I regeln är köpet icke bundet vid viss form. Köpeaftal om fastighet och registrering underkastadt fartyg eller del af sådant fartyg kan dock giltigt slutas endast skriftligen
