Sida:Sherlock Holmes äventyr - Tredje samlingen.djvu/86

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs


som han jämförde med manuskriptet och som han stoppade i fickan, när han fick se dig?'

»'Ja — det var sant. Men vad intresse kunde han väl ha av vårt gamla familjebruk, och vad betyder den här ritualen?'

»'Jag tror inte, vi ska' få svårt att leta reda på det', sade jag. 'Om du ej har något däremot, så ge vi oss med första tåg i väg till Sussex och undersöka saken på närmare håll.'




»Fram på eftermiddagen kommo vi till Hurlstone. Du har antagligen sett fotografier av det ryktbara gamla slottet och läst beskrivningar om detsamma, och jag inskränker mig till att säga, att det är byggt i form av ett L; det långa strecket är den modärna delen av huset, den korta den gamla 'kärnan', från vilken den förra utvecklats. över den låga, av massiva bjälkar infattade dörr, som ligger mitt i den gamla delen av byggnaden, är årtalet 1607 uthugget; men fornforskare påstå, att bjälkarna och murarbetet äro betydligt äldre. De oerhört tjocka murarna och små fönstren i denna del av huset hade i förra århundradet förmått familjen att bygga den nya flygeln; den gamla begagnas nu till förrådsrum och källare, men även det högst sällan. En härlig park av ståtliga gamla träd omger huset, och dammen, om vilken min vän talat, är belägen tätt intill inkörsvägen, omkring två hundra meter från själva byggnaden.

»Jag var redan fullt övertygad om, Watson, att det ej fanns tre särskilda hemligheter, utan bara en, och jag var likaledes säker på, att jag, om jag kunde lyckas tyda frågorna och svaren i Den Musgraveska Ritualen, skulle finna orsaken till både hovmästare Bruntons och den unga tjänstflickans försvinnande. Jag vände följaktligen hela min uppmärksamhet åt det gamla dokumentet. Varför hade den försvunne tjänaren varit så angelägen om att få reda på den hemlighetsfulla formelns betydelse? Antagligen, emedan han i densamma såg något, som undgått alla dessa generationer av lantjunkare, och av vilket han väntade någon personlig fördel. Vad kunde denna väl vara, och på vad sätt hade den ingripit i hans öde?

»Jag hade redan vid första genomläsandet av 'ritualen' fått klart för mig, att de i densamma uppgivna måtten hade avseende på något ställe, att det övriga innehållet i dokumentet häntydde på detta och att om vi kunde lyckas finna det, vi skulle vara på god väg att lösa den hemlighet, som de gamla Musgraverna ansett nödvändigt att 'begrava' på ett så kuriöst sätt. Två vägvisare hade vi från början till vårt förfogande: en ek och en alm. Vad den förra angår, så var ingen tvekan möjlig. Mitt framför huset till vänster om uppkörsvägen stod en uråldrig ek, ett av de ståtligaste träd jag någonsin sett.

»'Det där stod där antagligen, när er 'ritual' blev skriven?' sade jag, när vi åkte förbi den gamle vördnadsvärde jätten.

»' Ja — den fanns troligen till redan vid normandernas infall i England', svarade min vän. 'Den mäter tjugutre fot i omkrets.'

»Det första av mina antaganden hade fått bekräftelse.

»'Finnes här några gamla almar?' frågade jag.

»'Därborta stod förr en, som var riktigt urgammal; men åskan splittrade den för tio år sedan, och så höggo vi bort den kvarblivna delen av stammen.'

»'Kan man se, var den stått?'

»'Ja — mycket väl.'

»'Har du några fler almar på gården?'

»'Inga gamla; men vi ha fullt av stora bokar.'