Hoppa till innehållet

Sida:Sherlock Holmes äventyr - Tredje samlingen.djvu/91

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

»'Och hur kom det ner i dammen?'

»'Det är en fråga, som jag nu skall söka besvara', sade jag, och började ge honom en skildring av alla mina antaganden och de bevis jag hade för att dessa voro riktiga. Skymningen hade redan fallit på, och månen lyste klart på himlavalvet, innan min berättelse nått sitt slut.

»'Hur kom det sig, månne, att Karl ej fick igen sin krona, när han återvänt till England?' frågade Musgrave och lade reliken tillbaka i påsen.

»'Ja, där ha vi en punkt, rörande vilken vi troligen aldrig skola lyckas komma på det klara. Det antagligaste är, att den Musgrave, som kände till hemligheten, under tiden, innan Karl blev konung, dött och av någon tillfällighet ej hunnit för sina efterkommande förklara meningen med 'ritualen'. Från den tiden har denna fortplantats från far till son, och kom slutligen inom räckhåll för en man, som löste gåtan, men satte livet till på kuppen.'

»Detta är historien om Den Musgraveska Ritualen, Watson. Kronan finnes ännu på Hurlstone — familjen fick behålla den, fastän de i början hade litet krångel med lagen och måste lösa sig till äganderätten med en betydlig summa pengar. Om du uppger mitt namn. får du med all säkerhet gärna se den gamla reliken

»Om kvinnan hörde man aldrig något; det troliga är, att hon lämnat England och fört minnet av sitt brott med sig till något land på andra sidan havet.»




Ett bibliotek i varje hem.

Läsning av underhållande och välskriven litteratur är numera icke — såsom ännu för några få år sedan en förmånsrätt för en relativt fåtalig krets av förmögna personer; den sedan 1800-talets början uppspirande folkbiblioteksverksamheten inledde omslaget och så förberedd kom omsider den omvälvning inom bokförläggarrörelsen, som betecknas av en-kronas-bibliotekens framträdande.

Vad som hittills åstadkommits på detta område område har otvivelaktigt haft en mycket stor betydelse för läslustens väckande och höjande och därmed också för den intellektuella synkretsens vidgande inom vida lager av vårt folk. Men icke förty återstår ännu mycket att göra, innan den nya riktningens motto: »god litteratur åt hela folket» och ett bibliotek i varje hem blivit till fullo genomfört.

Det är här som Nordiska förlaget har velat göra en insats i riktning mot ännu större prisbillighet och en gedignare och vårdad utstyrsel. Företaget vill vara ett arbete för folkupplysningens sak utan att dock ålägga sig några inskränkningar med hänsyn till ämnesvalet. Det är icke vår avsikt att starta en ny »folkskriftserie av den kända, direkt undervisande typen, som läses av några få, men avskräcker de flesta. Nej, allt som kan vara ägnat att vidga synkretsen och göra nya livsområden tillgängliga för intresset, ja, överhuvudtaget allt, som kan leda till en ideellare och dådkraftigare livsåskådning, har hemortsrätt bland våra publikationer. Dit räkna vi även sådant, som kan tjäna till rekreation, tillfredsställa sinnet för humor och locka fram ett leende.

Sålunda har Förlaget sedan december 1910 genom att utgiva världslitteraturens förnämsta alster i gedigen utstyrsel till ett pris av 25 öre pr volym om 160 a 224 sidor sökt bereda alla tillfälle att för en ringa penning skaffa sig egna goda böcker.

Det höga etiska värde ett eget bibliotek äger kan ej i samma mån tillmätas folk- eller lånbibliotek hur betydelsefull dessas uppgift än är. En lånad bok är en gäst, som kommer på en brådskande visit, går och glömmes. Den egna boksamlingen