Sida:Skeppar Worse.djvu/103

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 103 —
7.

Det var icke hyckleri, när madam Torvestad utbredde sig öfver huru stort värde hon satte på att ha Hans Nilsen boende i sitt hus och hur ondt det gjorde henne, när han reste bort. Men å andra sidan dolde hon dock noga, huru lägligt det föll sig för henne denna gång.

Nu lade hon ut alla åror för att fånga skeppar Worse åt sin dotter.

Hvad som förmådde henne dertill, var mycket inveckladt. Sjelf skulle hon väl ha talat om sitt intresse för en stackars villfarande själ, som endast på den vägen kunde räddas från förtappelsen. Men de, som kände henne noga, visste att den starkaste lidelsen hos henne var ett ständigt tilltagande begär efter makt och inflytande.

Och i det hänseendet var Jacob Worse allt värd att eröfra, isynnerhet sedan han hade kommit i kompani med Garman. Det skulle icke allenast stärka brödernas samfund utåt, utan — hvad som för henne kanske var det vigtigaste — det skulle i hög grad stärka hennes ställning bland bröderna, att det var hon som hade fört till dem denne nye, dyrbare broder.