Sida:Skeppar Worse.djvu/193

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 193 —
13.

Det var en tämligen stor gård, som flera af de förnämsta haugianerna gemensamt egde, och förutom jordbruket funnos der också litet fabriksanläggningar.

Således var det tillräckligt med arbete för den, som skulle förestå det hela, och Fennefos grep verket an med en, till och med för honom, ovanlig ifver och kraft. Deremot kunde han under de första veckorna ej leda andakten bland den stora skara arbetare, som här efter haugianskt skick samlades till måltid och husandakt i ett stort rum vid ett långt gemensamt bord.

Hans Nilsen inskränkte sig till att vara den förste vid arbetet, men under uppbyggelsestunderna var han tyst och nedtryckt. Men då ett par månader hade gått på detta sätt, började han ånyo lyfta upp hufvudet och de klara gråa ögonen. I det stränga kroppsliga arbetet och i allt det ansvar, som hvilade på honom i hans egenskap af uppsyningsman öfver det hela, återfann efter hand hans starka sunda natur sin jämnvigt,

Visserligen ångrade han ständigt detta svaghetens ögonblick och blygdes öfver det, men han började dock förstå, att sådant kan hända den

Skeppar Worse.9