Hoppa till innehållet

Sida:Skriet från vildmarken.djvu/132

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

»Anfäkta det, sir! Anfäkta det, sir!» brummade matadoren från Skookum Bench. »Jag ger er tusen dollars för honom, sir, tusen dollars, sir — tolvhundra, sir.»

Thornton steg upp. Hans ögon voro våta. Stora tårar rullade utför hans kinder. »Sir», sade han till matadoren från Skookum Bench, »ne-ej, sir. Ni kan dra åt helvete, sir. Det är det enda svar jag har att ge er, sir.»

Buck tog Thorntons hand mellan sina tänder. Och Thornton skakade hundens huvud fram och tillbaka. Som drivna av en gemensam ingivelse, drogo sig alla åskådarna tillbaka på ett vördnadsfullt avstånd. Ingen var nog ogrannlaga att störa de bägge vännerna.

128