tänka sig att mjölktillgången är starkare begränsad än konsumtionen. Låt oss anta att vår konsumtionsförening gjort upp långvariga kontrakt med alla mjölkleverantörer i den närmaste trakten, och att mera mjölk icke kan anskaffas utan väsentligt högre kostnader, eller att den mjölk som möjligen kan fås är af betydligt sämre kvalitet. Det är då ganska säkert att medlemmarne i denna förening komma att känna sig stå i en privilegierad ställning, och att de icke alls visa någon lust att dela med sig af sitt privilegium till andra mjölkkonsumenter, som kunde önska vinna inträde i föreningen. Vi ha slutligen att tänka på det fall, då mejeriet drifves kooperativt af mjölkleverantörerna, som dela vinsten i förhållande till den mjölkkvantitet hvar medlem lämnat och som därmed afse att få bättre betalt för sin mjölk. En sådan förening kan tydligen hållas öppen för en hvar, som är i stånd att leverera en fullgod mjölk och i öfrigt uppfyller föreningens betingelser. Och detta beror ytterst därpå att mjölkleverantörernas grupp är den starkast begränsade af alla de olika faktorer, som mötas i den affär, hvarom här är fråga. I förhållande till tillgången på mjölk är tillgången på kapital, arbete och mjölk- eller smörkonsumenter praktiskt sedt obegränsad. Det ligger ju i sakens natur att den faktor, som är starkast begränsad, som är mest knapp i förhållande till de öfriga, skall erbjuda det bästa fältet för en öppen kooperation, ty för den faktorn finns alltid ett verksamhetsfält till öfvers. Här ha vi alltså funnit den pröfvosten, som i sista hand är afgörande för ett kooperativt företags utsikter.
Kooperativ konsumtion.
Denna gren af den kooperativa rörelsen har, liksom den kooperativa produktionen ursprungligen
