än för eget behof. De strandade då på den kooperativa produktionens allmänna omöjlighet. Då vinsten delvis utdelades mellan medlemmarna i förhållande till det insatta kapitalet, urartade dessa företag stundom också till slutna handelssällskap för enskild profit.
På liknande sätt gick det med en rörelse, som senare uppkom i London. År 1867 etablerade några posttjänstemän i denna stad en kooperativ konsumtionsförening, som sedan vuxit ut till ett företag af väldiga dimensioner: »The Civil Service Supply Association» I början kapitaliserades vinsten, men nu utdelas den som i ett vanligt aktiebolag, såsom dividend på det ursprungligen insatta kapitalet. En sådan förening kunde naturligtvis icke hållas öppen: af de omkr. 40,000 i föreningen inskrifna kunderna bilda de 5,000 en sluten och privilegierad krets af aktieägare. Också är en aktie på hvilken ursprungligen inbetalts 10 shilling (9 kr.). numera värd 125 pund (2,250 kr.). Ett liknande sällskap är arméns och flottans konsumtionsförening, hvars storartade lokaler vid Victoria Street ingen besökare af London torde ha undgått att lägga märke till.
En decemberafton 1844 öppnades en liten kooperativ bod på en bakgata i staden Rochdale i norra England. Det var 28 enkla Lancashire-arbetare, som slutit sig tillsammans för att för gemensam räkning göra sina inköp af mjöl, smör, socker o. s. v. De hade tillskjutit 1 pund sterling hvar, så att deras samlade kapital uppgick till 28 pund (något öfver 500 kr.). I början hölls boden öppen endast lördags- och måndagsaftnar, och medlemmarna delade göromålen sinsemellan, så att en skötte försäljningen, en var kassör för en omsättning af två pund i veckan, en skattmästare o. s. v. Det var alltså i alla afseenden ett mycket blygsamt företag, och ingen kunde väl då ana, att detta skulle bli utgångspunkten för en så väldig organisation som de moderna
