1677 blef dödad i en duell.[1] Äfven ättemännen i de följande släktleden voro militärer och så vidt man vet tappert, dugligt och normalt folk, som ej gjorde något väsen af sig. Det väcker därför en viss förvåning att finna Henrik Gustaf Ulfvenklou inblandad i det gustavianska tidehvarfvets andligt osunda rörelser, men detta kunde oafsedt dessas nästan epidemiska natur bero därpå, att ärftliga anlag från andra håll än fädernesläkten hade haft inflytande vid utvecklingen af hans själslif. Man styrkes i denna uppfattning, då man finner, att hans farmoder, som hette Engel Cronhjort och var dotter till den tappre karolinen, generalmajoren, friherre Abraham Cronhjort, på mödernet härstammade från den lärda och begåfvade men rätt oroliga och äfventyrliga Skyttesläkten och att en af hennes bröder var den från frihetstiden bekante, framstående men mångfrestande och för umgänge i andevärlden ingalunda främmande landshöfdingen och presidenten i krigskollegium, friherre Carl Gustaf Cronhjort.[2] Med denne sin grandonkel stod den unge Henrik Gustaf Ulfven-
- ↑ Utanför Christianopel i Blekinge af generalmajoren friherre Tungel. Ulfvenklou träffades dödligt af två pistolkulor, och affären väckte på sin tid betydande uppseende.
- ↑ Öfver honom finnes i Kläckeberga kyrka en af Henrik Gustaf Ulfvenklou uppsatt minnestafla, hvars inskrift inledes med följande för tiden typiska harang:
»Tålig man trifs: Konungens högtbetrodde man och President, Riddare och Commendeur af Kungl, Svärds Ordens Stora Kors Högvälborne Friherre Carl Gustaf Cronhjort, känd för mannamod på Fältet, Nit för Fäderneslandet, Ynnest hos Öfverheten, Kärlek för medborgaren, Ståndaktighet i lyckans täta omväxlingar. Föddes i Calmar den 16 September 1694. Fadern Fältmarskalken Friherre Abraham Cronhjort, en skräck för rikets fiender på Östra gränsen
