Hoppa till innehållet

Sida:Spåkvinnor och trollkarlar 1913.djvu/47

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

skaplynne. Kort efter konungens afresa (i början af juni 1789) — besöket hos spåkvinnan synes hafva ägt rum omedelbart förut — skrifver han: 'Notre inquiétude et nos consultations chez kaffegumman font pleurer et rire'. Och äfven sedan besöktes »kaffegumman» på konungens befallning, dels af Armfelt ensam, dels af honom i sällskap med Ruuth och Munck. Med en viss ironi lofvar han en gång att sätta upp ett protokoll öfver hennes ord och öfversända det; men ursäktar sig med att han måste försumma henne för att öfvervaka truppernas inskeppning. En annan gång berättar han att hon förespått allehanda ”bêtises': Fredrikshamns intagande, ett stort slag den 27 juli, kejsarens af Österrike död o. s. v.»

Konungens här ofvan antydda farhåga för Armfelts deltagande i kriget och mamsell Arfvidssons samband därmed angifves med följande ord i hans bref från Verelä den 25 juli[1]: »Je souhaite bien vous voir,

  1. Gustaf III:s bref till Armfelt i Historiska handlingar, utg. af K. samfundet för utg. af handskrifter rörande Skandinaviens historia. D. 12; 1883.