kvar; den blinde, gumman och gubbarna gingo ut, när de fingo höra skriket, men ingen kunde hjälpa honom.
Sedan flyttade de från ängen till stugan vid Engelbrektsgatan; årtalet minns jag ej om han nämnde, Den större stugan med två tum och ett kök låg närmast Carlavägen. Där voro tre gubbar i hvart rum, summa 6 personer; den stugan var orden ägare af först.
På Gustaf III:s tid fanns en mycket beryktad spåkvinna, mamsell Arfvidsson; hon hade en stuga, som låg närmast Eriksbergsgatan och innehöll 2 rum. I det inre mottog hon sina besök; på ena väggen var en fördjupning med en grön gardin före; där hade hon sitt hokus pokus, när hon förutsade den besökandes tillkommande öde. Men hvad hon gjorde bakom denna gardin, visste ej hennes systerson, som hette Warnborg. En afton, han var då 4 år, kommer en fin herre med en cirkelrund kappa och en bredskyggad hatt med plym i, djupt nerdragen i pannan. Det var kungen, Gustaf III. När han steg in i rummet, stod den då fyraårige gossen bakom dörren och tittade i dörrspringan. Det var den kvällen, sade Warnborg, som hon varnade kungen och förutsade hans död. Detta har mamsell Arfvidssons systerson berättat för den blinde. När mamsell Arfvidsson dog, nämnde ej den blinde, men efter hennes död köpte orden hennes stuga.»
Här må påpekas, att sistnämnda uppgift tydligen beror på ett minnesfel eller någon missuppfattning, ty Timmermansorden förvärfvade fastigheten n:r 21 i kv. Träskfloden redan år 1788 af dess dåvarande ägare murgesällen Carl Lind och mamsell Arfvidsson lefde med säkerhet ännu i början af 1800-talet. Hur det
